Vi har dörren till vår inglasade balkong öppen hela dagarna och för någon dag sedan vågade sig Napoleon ut...vilket spännande ställe det var...man ser ner genom glaset på alla små människor som går omkring...och några lurviga saker som kallas hundar. Ibland skriker någon skata eller mås och då blir det så läskigt att Napoleon kryper under balkongmöblerna...men då kommer inte mamma Cassis åt honom utan står och "pratar" med honom tills han vågar krypa fram igen.