Jag och katterna är ju med i Foderbilens testpanel och nu har katterna fått testa kattsand. Det är Extreme Classic Gold-oparfymerad och det står att den är 99,9 % dammfri vilket lät nästan otroligt i mina öron då jag nu använder Everclean som dammar något hemskt. Jag fyllde en kattlåda i ett annat rum och faktiskt så dammar den knappt alls trots att den har mindre sandkorn. Hade dock önskat att den hade någon svag doft istället för att vara oparfymerad. Nu har bara mina katter kissat i den lådan då dom har en särskilt låda som alla verkar bajsa i och detta gör att jag inte vet om den tar bort sådan lukt snabbt. Men jag är väldigt nöjd med sanden och ska faktiskt köpa hem den nästa gång när mitt lager av Everclean tar slut...köper alltid många kartonger när jag beställer.

Nu är Georgia på dag 28 i dräktigheten och hon har nog mått lite illa denna vecka för hon har kräkts två gånger. Förra söndagen hade hon gått upp de hekton som hon förlorat under löpet så jag räknar hennes viktökning från dag 21, idag har hon ökat 183 g från förra söndagen...vilket tyder på att det är fler än en denna gång.

Jag undrar vad Georgia har fått syn på från klösträdet, hennes ögon är alldeles runda...

Idag var jag iväg för att tröstshoppa lite efter landstingets avslag på rehab, tyvärr hittade jag inte det jag hade tänkt men det blev i allafall glasskålar med lock och solcellslampor till balkongen. Blev så slut efter åkturen att jag ska lägga mig i soffan en stund tillsammans med Elliot...

Igår låg Cassis i flera timmar på leksaken som har kattmynta i sig, hon använde den som kudde och jag undrar om hon inte nästan var lite "drogad" av den underbara doften. När jag fotade henne tittade hon upp lite trött för att ganska snart somna om igen.

Jag och Cassis önskar er alla en trevlig helg...

Nu kommer ett väldigt privat inlägg men just nu är jag så besviken och ledsen. Min sjukgymnast sa i mars att jag blivit sämre och att jag behöver så mycket mer än vad hon kan hjälpa mig med och att jag borde söka rehab som är inriktade på just ryggmärgsskador & neurologiska sjukdomar. Tillsammans med min läkare skickades en remissansökan till Sthlms landsting om att få komma till Rehab Station, igår kom svaret att jag fick avslag med motiveringen att Sthlms landsting inte har avtal med Rehab Station för rehabilitering av den sjukdomen jag lider av. Min sjukdom CRPS är en sällsynt sjukdom i Sverige och det finns inget bot utan man får försöka lindra smärtorna och se till att det inte blir värre. Jag har flera gånger fått förklara för sjukvårdspersonal vad min sjukdom innebär då kunskapen är dålig. Jag får alltså ingen hjälp, vad gör jag nu...ska jag bara acceptera att nervsmärtorna sprids i kroppen, har ledstelhet och att muskelmassan minskar?  Jag är otroligt tacksam över att jag är patient på KS Neurocentrum och att jag fått min ryggmärgsstimulator, har ju genomgått många operationer där till stora kostnader...och fler operationer blir det. Så kostnaden för rehab är ju ingenting för Sthlms landsting...men jag får inte komma dit för att min sjukdom är sällsynt och inte finns med i avtalet   

Jag funderar och funderar, hade egentligen tänkt att ta ultraljud på Georgia om hon blev dräktig bara för att få ett hum om hur många kattungar det skulle bli. Med Alice senaste kull satt jag och väntade länge på att kattunge nr 2 skulle födas men insåg efter ett tag när jag känt igenom magen att det inte fanns fler...fast hennes viktökning visade på 2-3 kattungar. Jag förstod att hon ökat rejält i vikt då hon är husets matvrak.

Jag tog ultraljud på Clara för att det var min första kull och jag ville veta, var så nyfiken. Veterinären sa då att han såg fyra men att det kunde gömma sig någon bakom och någon kunde falla bort. Ett ultraljud på katt visar ju inte med säkerhet hur många det är...men Clara fick fyra kattungar.

Georgia gick ner mycket i vikt under löpet och i söndags hade hon gått upp allt och idag när jag vägde henne har hon ökat 63 gram på två dagar...det borde alltså vara fler än en kattunge då hon har 41 dagar kvar i dräktigheten (hon är liten i maten). Jag ska fundera lite till men troligtvis hoppar jag över ultraljudet, det är ju lite spännande samtidigt att inte veta för man vill ju så gärna kunna kika in och se antal, kön, färger & mönster när en hona är dräktig. Har själv inte tagit reda på könen när jag väntade mina fyra barn utan sa alltid att jag brukar inte öppna julklappar i förskott.

Hur tänker ni andra, gör ni ultraljud och i såfall varför?

Georgia låg och sov på rygg så jag passade på att ta några bilder på hennes hallontuttar...

Dagens bild blir på en trött Clara som undrar varför jag väcker henne med kameran...hon och jag ser lika glada & pigga ut när vi vaknar