Så här ser det ut hemma hos oss just nu, alla sover siesta...

Förra veckan gick jag på rehab onsdag & fredag men det var för tufft med bara en dag emellan för återhämtning så denna och resterande veckor kommer jag vara där tisdagar & fredagar. Det är så roligt och väldigt givande men jag är helt slut när jag kommer hem och jag ramlar ihop i sängen...trots att jag då och då lägger mig på rehab för att vila ryggen. Jag är väldigt lättväckt trots att jag har öronproppar och jag sover inte många timmar per dygn men i natt måste jag varit knockad en stund för när jag klev upp och stod i köket och kikade ut över vardagsrummet så kände jag att något var fel men jag kunde inte komma på vad. Jag fortsatte att göra frukost medan jag då & då tittar runt...plötsligt ser jag att min gardin bakom soffan är helt borta. Jag går bort och tittar bakom soffan och där ligger den, det är en kanalgardin som suttit på en panelstång. Katterna måste alltså ha busat runt rejält och jag vet inte hur de lyckats lyfta bort stången utan att jag vaknat...så ni förstår hur slut jag är. Husse hängde upp den innan jobbet och alla katterna låg på sina platser och de hävdar att de är oskyldiga så vi kanske har ett spöke här hemma   

Alice har inte mycket päls nu för efter hennes operation så tappade hon massor och hon rakades även på magen. Men hon tycker nog att det är skönt för hon älskar att bli kammad med kardan och nu kommer jag igenom pälsen ordentligt. Jag tänkte faktiskt avslöja en sak och det är att Alice snarkar väldigt ofta och högt, det har hänt att jag vaknat när hon ligger nära mitt ansiktet av att hon snarkar så högt. Har funderat på hur vanligt det kan vara då ingen annan katt här hemma snarkar som hon, har någon annan en snarkande katt? 

Vi behöver alla få känna närhet men jag vet nog inga andra som är så beroende av närhet som mina katter. De vill väldigt ofta ligga tillsammans eller bredvid/på oss människor. Igår kom jag in i sovrummet och ser mina fyra tjejer ligga tätt tillsammans på rad...trots att det är stor säng...

Igår var jag borta på rehab igen och när jag kom hem så stod alla katterna i hallen för att hälsa mig välkommen hem, vilket underbart välkomnande med fem katter runt benen. De undrar nog varför jag varit borta så länge då de är vana med att ha mig hemma om dagarna. Men jag var så slut att jag direkt fick lägga mig och självklart fick jag sällskap av mina pälsklingar. Senare på kvällen låg jag & Georgia i soffan och jag tog några bilder på henne...

Vad närgången du är matte...

Måste visa min lurviga mage också...

Aj aj så här dagen efter min första rehabdag, trodde knappt att jag skulle komma ur sängen för jag har ont i muskler som jag inte visste om att jag hade...och det var en mjukstart igår. Har nu satt upp mina mål med denna rehab och vi har planerat in ett schema som jag kan ändra efter hur jag märker om det ger mig något. Mina dagar kommer att bestå av sjukgymnastik, styrketräning, arbetsterapi, qigong & mindfulness m.m. Så idag blir det en väldigt lugn dag tillsammans med mina katter, ska ligga i soffan med min ljudbok, pläd och förhoppningsvis fem lurviga pälsklingar.

Elliot ligger redan och väntar...

Nu är det snart dags för min efterlängtade neurologiska rehabilitering som jag har kämpat för att få beviljad. Jag sökte första gången rehab i början av år 2002, ett halvår efter min skada men landstinget tyckte att det räckte med en vanlig sjukgymnastik på min hemort. Efter detta har jag gjort flera operationer under åren, totalt är det 9 op i ryggen och 4 i magen så jag har inte haft ork att söka igen förrän i våras. Då fick jag avslag med motivering att de bara har avtal för neurologiska skador...de förstod inte vad CRPS är och att jag faktiskt har en skada i ryggmärgen efter min steloperation då en skruv trängde in i ryggmärgskanalen. Jag överklagade och fick nu beviljat 25 dagar vilket innebär att jag två dagar i veckan är på rehab under 13 veckor. Imorgon är det första dagen så det kommer nog inte bli blogginlägg varje dag för jag kommer att lägga all energi & kraft på detta.  

Elliot...