Idag har jag suttit vid bolådan en lång stund, det är så roligt när man sätter sig och börjar prata med kattungarna så blir de pigga och nyfikna...äntligen händer det något roligt. Nu kan jag hålla dom i famnen längre stunder med mamma Georgias godkännande. De älskar att bli klappade på magen och under hakan...ja det är så rogivande att gosa & njuta av dessa små dunbollar...

Kattungarna är nu två veckor, tiden går alldeles för fort. Nu börjar det bli lite fart i bolådan och det var inte så lätt att fotografera dom idag med mamma Georgia som ville plocka tillbaka dom så fort de pep, och dom ville titta åt alla andra håll än mot mig. Kullbild var väldigt svårt att få till, en tittar fram medan den andra tittar bak. Först ut blir...

Ben 325 gram...

Chantal 364 gram...

Och kullen...

Idag är det fredag den 13 vilket tydligen inte ska vara en otursdag utan istället en dag då det sker mindre olyckor...kanske för att vi är mer försiktiga? Imorse när jag klev upp ur sängen och tittade in i bolådan möttes jag av två pigga små kattungar så kameran åkte fram. Jag och katterna önskar er alla en trevlig helg...

Det händer inte så mycket i bolådan men ibland så är tulpanerna vakna och då märker man att de är nyfikna. Tänkte ta lite bilder nu på förmiddagen men kattungarna var så trötta. Ben hade ryggen mot mig och sov så gott...

Chantal sussar också sött...

Snälla matte kan du inte låta oss sova...

Jag har skrivit några inlägg här på bloggen om min sjukdom CRPS typ 2 som jag fick år 2001. Det är ju en sjukdom som tack och lov inte drabbar så många och informationen är dålig, finns knappt något på svenska utan det mesta hittar man på engelska. Jag vet att det är en del som hittar till min blogg genom att söka på CRPS och en del lämnar även en kommentar. När jag fick min diagnos så kände jag mig väldigt ensam men via internet fick jag kontakt med några andra drabbade i Sverige och jag kände att jag fick ett stort stöd och vi kunde tipsa och ge råd till varandra. Så om ni har denna sjukdom, är anhörig eller bara intresserad så får ni gärna höra av er till mig, ni kan skriva till mig på denna ADRESS

Nu har både Chantal och Ben öppnat ögonen och genast blev dom mer personliga, när jag håller dom så piper de men så fort jag börjar prata och titta dom i ögonen så tystnar de..och vi tittar på varandra   

Jag börjar tro att Ben dessutom är solid, det är inte lätt med rött men jag tror att han har spökmarkeringar och är solid som mamma Georgia.

När kattungarna är så här små så händer det inte så mycket i bolådan men ändå kan man bli sittande där och bara njuta av dom små underverken. Chantal har nu börjat öppna ögonen så snart gör nog Ben också det. Här ser ni på bilden att hon öppnat små glipor...

Mina små tulpaner, kom och ät...

Är mjölkbaren öppen så måste man skynda sig dit...

Flytta på dig så att jag kommer fram...

Okej jag lägger mig här borta på rygg så får du plats...

Tulpankullen är nu 1 vecka och dom växer så det knakar och jag undrar vad mamma Georgia har för "växtnäring" i mjölken. Tog några bilder nu på morgonen och först ut är...

Ben 225 g...

Chantal 240 g...

Och två kullbilder...